Svårmor frågade lite försynt om inte dem som läser min blogg undrar varför det fortfarande är december...
NU....
när marskatterna börjar smyga runt husknuten upptäckte plötsligt min kropp att det finns lite sol och vårkänslor. Så där så det spritter till i kroppen och man känner att livslusten och trädgårdsgnistan tänds. I helgen som gick så kändes det verkligen att nu är det på gång. Jag hittade lite snödroppar invid husväggen på väg att slå ut - åååååå så ljuvligt!
Så fram med stolen, en skön filt, kaffekoppen och en härlig trädgårdstidning att njuta av - livet fullständigt!
Söndagsmorgonen var vit och frostig, men den fick ge vika för solens värmande strålar, och släppte greppet om grenar och blad. Så fantastiskt varje år, att vakna upp ur törnrosasömnen och se livet med nya friska ögon. Att jag kan glömma varje år hur det är...
Lite penséer i kruka, hängande björkris och doften av vårjord (även om man får trycka näsan väldigt nära) så är det faktiskt så,
Våren är nästan här!
